När jag var ung sågs kärnvapen som det största hotet mot mänskligheten. Idag oroas unga mer av klimatet. Båda två har gemensamt att de är av människan påverkbara företeelser som kan avsluta människans besök på jorden.

1945 släppte USA två atombomber över Japan. När året var slut hade 230 000 människor dödats. Många fler var skadade för livet. 1970 trädde avtalet om icke-spridning av kärnvapen ikraft. Idag vet vi att avtalet har misslyckats. De som då hade kärnvapen har skaffat sig fler och länder som inga hade har det idag.

För mig stavas misslyckandet brist på fungerande regler. Regler behövdes i barnkammaren där jag växte upp som yngre i syskonskaran. Regler behövs för ett umgänge där det inte är den starkes rätt som ska råda. Det kommer alltid att finnas konflikter. Men om människan har institutioner och regelverk som ger påföljder mot de som bryter mot dem, kan vi ändå samexistera någorlunda civiliserat. I svenska domstolar hade vi i fjol 175.000 konflikter som fick en lösning. Länder emellan är det dock sämre med regelverken. Israel, Pakistan, Indien och Nordkorea har inte skrivit under icke-spridningsavtalet för kärnvapen. FN kan därför inte kontrollera dem. Och några sanktioner mot de ursprungliga kärnvapenländerna som skaffat fler har inte skett.

Det är av yttersta vikt att förbjuda kärnvapen. Just som kemiska och biologiska vapen har förbjudits. Vägen mot ett förbud kan tyckas lång men det finns delmål på vägen:

– Alla länder bör skriva under på att inte vara det första som använder kärnvapen.

– Alla kärnvapenstater förbinder sig att inte använda kärnvapen mot en icke-kärnvapenstat.

– Alla kärnvapenstater förbinder sig att inte utveckla nya kärnvapen.

I FN i New York pågår just nu NPT-konferensen där världens ledare diskuterar hur kärnvapen på sikt ska förbjudas. Jag deltog själv på mötet häromveckan. Världens folk har en tydlig vilja att så ska ske. Men i allt för många länder har folket ingen talan.

Världssamfundet uträttar mycket idag men bristen på bindande regelverk gör fortfarande världen till en osäker plats att leva på. FN kan nämligen, precis som EU, inte få större makt än vad vi är beredda att lämna ifrån oss.

Jens Orback
Generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center